Åh, kan han inte bara prata med mig istället för att gå och vara tyst och irriterad?
Jag blir så frustrerad!!!

Jag tänkte något deprimerande på promenaden med Fosco, men vädret fick mig att glömma. Nåja, man har ju något att vara glad för i alla fall.
Fick mina första pengar från Af. Hurray. För lilla mig är det ju en del. Förhoppningsvis är jag klok nog att spara dem.
På tal om pengar. Försökte kalkylera hur mycket det kostar att vara student. Mest för att veta vad man faktiskt har råd att lägga ner på hyra. Men fan, det är inte lätt att veta sånt. Vad lägger man på mat? Vad kostar elen? Vad kostar telefon och internet? Hur mycket spenderar man på skolböcker? VIlka mer utgifter finns det? När kan man få bostadsbidrag? Hur mycket får man från CSN? Vad kostar det att äta lunch på skolan? Vad kostar resor? Hur mycket blir det över?
Troligtvis inte ett öre.
Och ptja, det är väl billigare att vara två.
Är det skönare att vara själv?
Tur att man har WoW så man slipper tänka på sånt där hela tiden. När jag kom på att jag borde räkna lite på det där så kunde jag inte sova sen. Tankarna bara for runt i huvet på mig.

Nu började det känns lite sorgligt igen. Nåja.

Imorgon blir det Motala och grillning och Brygget. Har man tur (vilket väl inte händer så ofta) så kanske det blir grillning på fredag med. Vad ska man göra lördag? Tänk att jag har en hel dag ledig, kanske två om det inte blir något på fredag. Man får nog hitta på något illa kvickt.
Min tid är dyrbar så ni får paxa mig fort, fort!
Nej, slappa i Motala är ingen höjdare. Visst kan jag få spela lite WoW om det skulle falla mig in, men varför spela om man kan hitta på något istället?

Jag tänker inte ens på att jag fyller år snart. Det spelar inte så stor roll längre kanske. Men det är klart att det vore kul att hitta på något med gamla vänner. Blir väl Motala då med, troligtvis. Men inget planerat.

För övrigt får det här vädret mig att längta hårt som fan till sommar och badtemperaturer. Se fan till att släpa ut mig när det väl blir dags. Jag har inte lust att sitta inne och vara vit en sommar till. Man måste ju passa på.

Sökandet av lägenhet går ju sådär. Men vad kunde man förvänta sig? Det är ju flera hundra som söker på en lägenhet, och jag har inte varit skriven där speciellt länge. Jag kan bara hoppas på att jag hinner fixa något innan skolan börjar. Det är ju mitt största bekymmer. Är inne på Boplats och SGC varje dag. Ge mig, ge mig!
Allra mest hoppas man på att man kan få den där andra hands-lägenheten Björn pratade om. Det hade varit det smidigaste.

Nej, nu går det inte att sitta och slöa och tro att allt löser sig utan att man behöver göra något.
Ta tag i det, det är vad som gäller.

Ta tag i mig!

Det är klart att det hopp man hade om hur den närmaste framtiden skulle bli har gått åt helvete. Fast det kanske aldrig gick att undvika. Det har också visat sig vara ganska svårt att hantera för mig. Men vi är inte där än..
Dela upp allting vi har satt samman. Dela upp oss.
Det slog mig inte hur stort det var förän jag hade pratat med andra.
Flera år. Så är det. Flera mil.
Ont om tid, ont om pengar. Ont i hjärtat?

Jag vet inte vad det blir av det hela. Men det är klart, jag har aldrig varit någon optimist.

Jag orkar inte.
Känns som om allt tar slut nu.

Jag får göra som vanligt - inte känna efter. Jag ska inte tänka på det. Jag ska sysselsätta mig med allting annat.
Fördelen är ju att saker och ting blir gjorda. Man kanske städar, diskar, fixar akvariet, går långpromenad med hunden, tvättar kläder. Fast det brukar sluta med att man bara spelar WoW. Men vi får se.

Jag får förlita mig på att andra finns där som kan få mig att le lite, tänka på annat lite.