It's been a really crappy week, tbh.
Oj, engelska i huvet. Blir så efter raid med Dragon Legion. Ah, dem är så roliga.

Men kass vecka som sagt.
Vaknar en morgon kl 10 och hör odentifierad utländsk musik på hög nivå. Tjurar till lite smått sådär, men överlever. Sen börjar datorn strula, och min dag var helt förstörd. Dumma utorrent. Bah. Fick dra ner en gammal version.
Sen så går det la sådär med AaS. Man hinner inte med allt. Plugga, raida med DL och sen försöka klämma in AaS mitt i allt. Speciellt när man tjurar till. Har inte haft lust att spela och har slackat på mina dagliga uppgifter, eller vad man ska säga. Kanske lika bra iofs, men å andra sidan har jag väl inte gjort något vettigt av min tid i alla fall.
Jag har inte pluggat på min skriftliga uppgift som ska in imorrn. Vilket betyder att jag kommer sitta hela dagen imorrn, från att jag vaknat till 23:55 med att skriva skiten. Korkat, jag vet. Men så går det när jag mår piss: jag vill inget.

Hmm, igår var ju iofs intressant. Jag var dum i huvet, som vanligt. Klassiker med mig. Skulle möta Zelda, men trodde jag hade missat henne, och bytte spårvagn för tidigt. Iaf, åkte hem igen, bitter. Fick ta på hennes nr, åkte in till stan igen. Satt på Rockbaren med hennes udda men trevliga vänner. Vet inte hur det gick till men iaf, Zelda försvann och resten följde med på efterfest.
En snubbe däckade i sängen efter 5 min och visade upp sin ölmage, en tjej såg kåt ut, en annan var flata med mohawk i lila och blått, en synthartjej, och en syntharkille som också var kåt (på mig). I alla fall, trevlig musik, jag började dock bli bakis där, och mådda la inte så jävla bra sen. Kom hem runt halv sju på morgonen. Jävla spårvagnar.
Varit bakis hela dagen idag, glott på Leverage, inte kunnat äta. Drukit sjuka mängder buljong, och fått i mig lite mer nu på kvällen. Piggnade till lagom till raidet. Var lite roligt att jag vaknade precis en kvart innan. Min hjärna är WoW-tajmad. Undra om jag har WoW-tarmen?

Ensam hemma ikväll, rätt skönt. Slipper bry sig om vad man gör som kan störa liksom. Kunde också ta ett bad i lugn och ro, i min bakisdimma. Enda bristen är väl att jag slösat bort en hel jävla dag när jag skulle pluggat. Gah, bara för att jag var bitter över min ensamhet hela veckan och var tvungen att gå ut. DUMT.

Jag saknar Oscar. Jag saknar att bo med honom, för då var inte allt lika mörkt och deprimerade. Nu är han långt bort. Jag vill bo nära honom, egentligen med honom, men när duger med. Bara man kan få träffa honom när helst man har lust. Det saknar jag. Bara vara med honom. All min trygghet är som bortblåst här i Gbg. Eller, det fanns väl ingen till att börja med. Oscar, han är mitt hem, min trygghet, och han är långt borta.

Hur livet kan gå ibland. För det mesta föreställer jag mig att det är mitt eget fel, mina egna dumma val. Men en del av det är säkert slump. Det är vad man kan hoppas på i alla fall.

Och jag hoppas. Jag måste sluta med det, för jag vet att jag bara bli besviken. Hela senaste året har varit en enda lång rad med besvikelser. Det har verkligen varit hemskt, men jag sitter ändå och hoppas. Snart blir det bättre, nästa gång ska jag vara bättre. Nästa gång ska jag inte göra om samma misstag, jag ska tänka mer. Jag ska förändra. Nästa gång, nästa gång...

Jag hoppas att Joel har rätt, att jag kan lyckas och bli grym när jag väl hittar min grej. Då gäller det väl bara att leta? Jag har ju önskan att göra något av mitt liv, nu ska jag bara hitta det som ger mig motivation att engagera mig.

Datornörd. Jobba framför datorn. Plugga med andra datornördar. Den typen av nörd är min all time favorite. Mycket bättre än snobbnördarna jag träffade på Chalmers. Bite me liksom.
Men datornördar. Ah, underbart. I want to be like them.

Det finns saker jag älskar i mitt liv, som jag lever för, som gör mig nöjd på någon nivå.
Vi har musik förstås, bara försvinna i den världen är underbart. Hänge sig ett tag.
Böcker, ett till ställe att försvinna i. Fantasy, mm, magiskt, episkt, underbart.
Spela. Inte bara WoW, måste påpekas. Jag kommer ihåg mina perioder av oändligt spelande av Warcraft3, Diablo2, och senast Dragon Age.
Tv-serier. Jag erkänner mig smittad av denna mysiga plåga. Älskling har fyllt på min hylla med Battlestar Galatica och True blood. Såg 70show på en vecka, plöjde Tudors, gluttar på Supernatural, gråter till Dexter, skrattar åt nördiga Big Bang Theory och How I Met Your Mother, kan inte låta bli att titta på Vampire Diaries trots en viss fjortisvarning, fast i en kass Legend of the Seeker, har mina Nip/Tuck-perioder, föll för min såpasvaghet med Paradise Hotel och förundrades över mänsklig förmåga till intriger, älskar plots och vändningar i Leverage. Okej, nu orkar jag inte mer, men det finns mer. Oh ja, allt jag vill se, har sett och har kvar att upptäcka.
Datornörderi. Jag vill vara bra på något, och jag vill veta mer. Ge mig mer kunskap, så jag kan nörda mer, göra mer. Jag vill inte vara den där tjejen som frågar "älskling, det poppade upp en ruta här, vad ska jag göra?".
Men jag behöver krypa upp ur mitt hål först. Jag behöver må lite bättre först, och det börjar med att ta tag i sig själv. Jag måste klara mig själv, kan inte förlita mig på någon annan.

Imorrn ska jag plugga arslet av mig och skriva dem där 5 sidorna. Jag ska inte misslyckas och falla på mållinjen. Jag ska betala för att jag inte började på det innan, och för att jag var bakis idag. Nästa vecka ska jag planera allt.

Jag ska räkna, måste ju ha en budjet.
Jag ska planera min tid. Vad måste jag göra varje dag, varje vecka? Plugga, läsa lite varje dag. Handla, planera in det. Se till att boka tvättid lagom i förväg inte när det är panik. Hålla rummet städat. Se till att laga mat i god tid. Kanske börja ta någon kort promenad varje dag? När jag gjort det jag ska, då kan jag spela wow, eller läsa, eller titta på tv-serier.
Skaffa post-its igen?

Jag ska lyckas. Jag tänker inte kasta bort mitt liv. Det är bara jag som kan få mig själv att må bättre, att lyckas. Det är mitt jobb, ingen annans. Det måste vara jag. Och jag tänker göra det. Nu. Fasta rutiner, förändra mina dåliga vanor, må bättre. Jag kan och jag ska.