ja, men ...

Ja, men det blir så, det är bara så. 2 veckor, 2 månader.. Det kan gå ett bra tag. Ibland har man lust, ibland inte. Lite som med läsning, spelande.. Allt möjligt.
Men det kanske blir ett långt nu iaf. Om jag orkar. Jag kan ju alltid fortsätta imorrn. Om jag inte spelar.

Så vad har jag pysslar med? Varit i Motala... Hämtat resten av mina saker (utom vinterkläder), varit på kalas hos Helgursson..
Vi anlände fredag eftermiddag/kväll. Sen kom Pernilla och Roffe på middag, och vi fick ju vara med. Pernilla var glad över att träffa Oscar första gången (hon är ju morsans vän, så hon har väl fått höra lite). Björn visade upp allt de köpt på deras biltur till Frankrike (som var sådär, tydligen). Det blev lite drickande, det blev mer och mer högljudt (vilket inte är så konstigt, Pernilla är lite.. högljud). Sen blev det Canasta, och vi fick vara med andra gången. Det gick inte så bra för oss, men det gjorde inte så mycket. Men Oscar var hel övertygad om att jag var tjurig för att vi inte vann. Vilket störde mig lite mer, för det gick inte att övertyga honom.. Visst, kanske störde mig lite, men inte som jag brukar när jag förlorar.
Anyway.
Lördag var det att dra till stan och köpa present, vilket tog ett tag.. Alla som bor i Motala vet hur svårt det är att hitta bra grejer där. Det blev tills slut en bok och en kortlek. Jag åt lunch hos mormor och morfar. Soppa och lite efterrätt (som jag fick med mig hem sen, MUMS). Till min förfäran så dök min kusin SIlver och min morbror upp (ja, det är sant, och sorgligt, men jag är inte så bekväm i deras sällskap). Min morbror hade köpt en ny bil.. En mörkblå bmw, en dyr sån. Snygg, snobbig.. Allt man kan förvänta sig.. Jag fick åka i den... Nåja, den lunchen var inte så trevlig som de andra jag varit på i år, helt enkelt. Men men. Sen på kvällen blev det att dra iväg på bio. Vi såg Narnia - Prince Caspian. Som väl var rätt bra. Jag störde mig på slutet, och på att den var lite klyshig, men det är väl inte så mycket att göra åt, den är ju trots allt baserad på en bok.
Söndag blev det kalas (och packning innan). Vi var först där, och Oscar blev kompis med Skrik. Anlände gjorde Jennifer, Lisa, Erik och Linnéa. Olyckligtvis var Kiruna i.. Kiruna... och Linda i Stockholm (eller var det i Göteborg?).
Hur som helst. Det åts pastasallad, det åts tårta, det pratades (om Mumin, och diverse "animé", och politik (FRA-pippin!!!)). Sen gick vi ner till källaren, där samtalen fortsatte, och det sågs på Dr Horrible, och Kung-Fu Panda (som var rätt bra). Folk gick, sen var det bara vi kvar, och då kom Martin. Efter ett tag släpade Oscar mig därifrån, så att turturduvorna fick vara för sig själva..
Och det var den helgen, typ.

Hem på måndag.
Tur genom Biltema och Ikea (där jag plockade på mig ett utställningsex av en expressokanna, smidigt - men jag fick en kaffebryggare istället sen!). Ny sadel, nya handtag (som monterades och justerades i veckan). Visade sig att Emma och Joakim var där med (på Ikea) och att vi hade parkerat nästan brevid dem.
Vidare hem, stannade i Rimforsa för glass (mjukglass!!!).

Oh shit..

Ok, det gick några dagar innan jag fortsatte på det här inlägget.. Ett par dagar sådär..

Vart var jag?
Glass!!
Jag beställde ju lite nya saker till mig själv med.

*nöjd*

Jag har också följt med på fest. Vilket väl var rätt kul. Sådär. Litegrann. Någon ramlade ju i den lilla fula plastpoolen (tydligen hade hon varit i den förut.. den veckan..), blev runtjagad av en halvnaken fps.. Det satt en fjortis-fanclub där också. Som blev onyktra på det andra glömde bort var deras. Jag tror en drack upp min Red Bull, eller om det var Oscars.. Anyway.. Slutade med att jag och Emma gick hem till henne, för att vänta hem Jocke och Oscar. Hon glömde nycklarna i bilen, så vi fick gå tillbaka, men det var trevligt. Somnade hos henne, vaknade av något, och ringde till Oscar. Klockan var väl 4 eller så, det hade börjat ljusna. Jag blev lite tjurig.. Hur som.

Vi fick vara hundvakter också. Valpen är söt.

Annars har det spelats. Massor. Så mycket att Oscar började spela också. Nu har vi varsin tauren (min är fulast).

Jag oroar mig ibland. Jag hade velat vara där... Hade velat ta hand om henne.. Men men, nu är det väl så att det inte går.
Men visst, det är sant det där.. Vi umgicks aldrig så mycket på fritiden, vilket också är jävligt synd. Konstigt nog var Martin den jag såg mest, off school, så att säga, inte hon. Men jag hade velat. Försent nu, alltid försent.
Men du.. Jag finns här oavsett.

Det känns konstigt. Jag tror inte redigt att jag har fattat det än. Det har liksom inte sjunkigt in. Min hjärna kanske fortfarande tror att jag kommer åka tillbaka till Motala. Men det kändes också konstigt när jag var där sist. Jag var verkligen en gäst, inte någon som bodde där.
Det som känns konstigast är väl distansen man får till allt som har hänt där. Men jag tror inte det är så dåligt. De senaste åren har ju varit bättre än väntat (med råge (fult uttryck egentligen)), men allt innan. Kan jag kanske komma ifrån det nu? Lämna det som jag lämnade så mycket av mina gamla onödiga saker?
Så härligt det vore.

Nu blir det väl att gömma sig under täcket ett tag. Haha..

Puss och regn.

Kommentarer
Postat av: snabeln

jaa du livet är bra enkelt när allt är svart eller vitt. Lycka till!

2008-08-08 @ 00:36:06

Kommentera inlägget här:

Namn: Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)
URL/Bloggadress:
Kommentar:
Trackback
RSS 2.0