and the fur came alive...

Saker och ting börjar försvinna hos oss nu. Eller, de försvinner ner i lådor. Egentligen är det lika stökigt som det brukar vara. Jag borde egentligen packa ner saker just nu, tänkte bara skriva lite först.
Snart är det dags att flytta. När vi väl får klartecken så kommer det nog gå fort (hoppas jag), och sedan så är det väl att vara utan internet ett tag. Suck.. Nåja.
Jag hade en helg i Motala. Alla hjärtans dag.. Vi hade huset för oss själva (och all mat också för den delen). Först var det dock fest för Kristin och Linda (som båda fyllt 20 i februari). Sara var där (woho), men rent allmänt var det en massa folk man inte kände. Visst var det kul att se Linda igen, och Kristin och Sara med för den delen. Men Sara gick tidigt, och efter det så var det lite småtrist när man inte hade någon att prata med. Bah, så glömde man presenter med.. *Skäms* På tal om det, glömde inte jag mina ljus och mina tallrikar där? Oh noes! *snacka med Pete* Woho, dem finns kvar.
Oscar och jag åkte i alla fall hem, och på lördagen så var vi iväg och handlade lite. Jag köpte bland annat upp det jag hade kvar av mitt presentkort på Guldfynd. Ofta jag använder örhängen, men jag hittade ett par som matchar min ring, och behövde bara lägga till 1:50, så vafan. Sen köpte vi saker som behövdes som inte fanns hemma (jag hade ransakat skafferiet och frysen innan). Jag lagade middag (samma som Kristin fixade till mig en annan helg), och bakade också.

Vi såg på Aristocats till middagen. ^^
Vi gav oss hemåt rätt tidigt på söndagen.

Sen dess har det väl inte hänt så mycket.

Eh, ni undrar kanske över titeln.
Jo, var ju på lunch som vanligt idag och upptäckte en massa tovor på Fosco. Det ansågs att de var tvunga att rakas, så han har en liten kal fläck på ena bakbenet. Stackarn. Jag stannade kvar ett tag och gav honom en ordentlig omgång med borsten. Tog en timme ungefär. Han såg lite ängslig ut. När jag sade till honom att stå tog det ett tag, var tvungen att säga till honom igen, då satte han sig framför mig och satte tassen på mig (klappa mig, klappa mig), så jag fick säga till honom igen. Men äsh, jag kan också vara envis. Någon gång ringde det med (08-nr, då svarar man inte), och då var han snabb med att försöka smita kan jag säga. Men här ska det inte smitas! Jag lyckades till och med reda ut svansen lite (så såg han verkligen ängslig ut). Han gjorde i alla fall inte ett ljud ifrån sig, så det kanske inte gjorde jätteont. När vi var klara tyckte jag att jag hade halva hans päls i påsen. Jag skojar inte! Lite till, och han hade varit en nakenhund. När vi var klara smet han lika fort som han försökte med första gången. Jag tror inte han kommer tycka om mig på någon dag nu. Men det var det värt. Han blev ju fin, ganska mycket mindre tovig, och så kliar det förhoppningsvis inte lika mycket på honom nu.. När jag stallde mig upp såg jag att jag var nog lika pälsig som Fosco. Ok, det var en överdrigt. Men jag var tvungen att byta varv på rollern tre gånger innan allt var borta. Mysigt.. Jag tror jag luktar lite hund nu med.
Hund och hårvax.
Packa lite nu kanske. Jag skulle ju ha gjort det när jag kom hem, men fastnade här som vanligt.

Puss och päls.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn: Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)
URL/Bloggadress:
Kommentar:
Trackback
RSS 2.0