broken bones
Alla kroppsdelar är friska idag. Eller, antagligen inte, men inget stukat. Jag har visserligen tid på mig, men jag har nog gett upp.
Jag fattar inte att jag levde på tre mackor, en kopp kaffe och blåbärssoppa igår. Detta åt jag alltså innan klockan tio på morgonen. Mellan tio opch fem åt jag nog inte ett skit, och drack inget heller. Som jag sa, i det läget var inte hunger känslan som kom fram. Jag får försöka åminstone dricka lite mer idag.
Men jag har ångest, helt klart. Vill inte. Jag ser bara fail.
Jag rev inte morötterna rätt, jag ska salladen fel, jag visste inte vad fan jag skulle göra med lapparna, och jag satte dem med för mycket tejp. Jag satte maten fel när den kom ut, jag missade att säga till när det höll på ta slut. Jag höll inte koll på varken kaffe elelr kakor. Jag hade ingen aning om något när någon kund frågade om till exempel ris, bröd, te eller vad det nu var. Jag tände fel jävla lampa. Jag torkade tydligen inte av borden ordentligt, för det gjorde hon om ett par gånger. Jag plockade nästan bort för någon som bara var iväg och hämtade kaffe (jag var stressad och såg inte kappan.. vilken tjurgybbe), jag fällde en liten unge, jag slog fel i kassan (jag tänker inte gå nära den igen). Jag sprang genom fel dörr och höll på krocka, jag gjorde allting för sakta. Jag tappade saker, oftast bestick, mellan borden och köket. Jag hade för lite is i vattnet, jag satte inte på lock (fanns det lock???). Det kom in en kille och såg borta ut, och jag bara tittade och såg lika borta ut. Sen gick han, och hon sa att jag måste ju ta hand om dem, fråga dem vad de vill, inte bara stå där.
Varje gång jag gjorde något fel sa hon till mig, suckade och gjorde om det själv. Jag har aldrig känt mig så misslyckad så många gånger på en och samma dag.
Och som pest på kolera så missade jag bussen och tåget med 2-3 minuter. Vilket resulterade i att jag fick vänta i en och en halv timme, och var inte hemma förän precis innan fem.
Och jag ville dö.
Oscar satt och spelade och jag mådde dåligt och åt choklad i tysthet..
Jag gick och lade mig tidigt, och grät mig till sömns.
Så var min dag igår, och jag förväntar mig inte något bättre idag.
Livet suger.
Jag fattar inte att jag levde på tre mackor, en kopp kaffe och blåbärssoppa igår. Detta åt jag alltså innan klockan tio på morgonen. Mellan tio opch fem åt jag nog inte ett skit, och drack inget heller. Som jag sa, i det läget var inte hunger känslan som kom fram. Jag får försöka åminstone dricka lite mer idag.
Men jag har ångest, helt klart. Vill inte. Jag ser bara fail.
Jag rev inte morötterna rätt, jag ska salladen fel, jag visste inte vad fan jag skulle göra med lapparna, och jag satte dem med för mycket tejp. Jag satte maten fel när den kom ut, jag missade att säga till när det höll på ta slut. Jag höll inte koll på varken kaffe elelr kakor. Jag hade ingen aning om något när någon kund frågade om till exempel ris, bröd, te eller vad det nu var. Jag tände fel jävla lampa. Jag torkade tydligen inte av borden ordentligt, för det gjorde hon om ett par gånger. Jag plockade nästan bort för någon som bara var iväg och hämtade kaffe (jag var stressad och såg inte kappan.. vilken tjurgybbe), jag fällde en liten unge, jag slog fel i kassan (jag tänker inte gå nära den igen). Jag sprang genom fel dörr och höll på krocka, jag gjorde allting för sakta. Jag tappade saker, oftast bestick, mellan borden och köket. Jag hade för lite is i vattnet, jag satte inte på lock (fanns det lock???). Det kom in en kille och såg borta ut, och jag bara tittade och såg lika borta ut. Sen gick han, och hon sa att jag måste ju ta hand om dem, fråga dem vad de vill, inte bara stå där.
Varje gång jag gjorde något fel sa hon till mig, suckade och gjorde om det själv. Jag har aldrig känt mig så misslyckad så många gånger på en och samma dag.
Och som pest på kolera så missade jag bussen och tåget med 2-3 minuter. Vilket resulterade i att jag fick vänta i en och en halv timme, och var inte hemma förän precis innan fem.
Och jag ville dö.
Oscar satt och spelade och jag mådde dåligt och åt choklad i tysthet..
Jag gick och lade mig tidigt, och grät mig till sömns.
Så var min dag igår, och jag förväntar mig inte något bättre idag.
Livet suger.
Kommentarer
Postat av: Helgur
men hörrudu. ingen gör helt rätt första gången. så nu kan det ju bara bli bättre?
Trackback