Så, nu var skiten klar. I fredags var jag där i tolv timmar, och Oscar (stackarn var tvungen att hämta mig). Jag hade ont i benen, fötterna, ryggen, axlarna, nacken och huvet. Utmattad, helt enkelt. Jag hade fått gå vid sju eller åtta, men då kom det säkert 20 personer på en och samma gång, och då var det ju kört. Lördagen började jag tolv, och till min lättnad var det en till där, Simon. Det var relativt lungt hela dagen, så jag kom därifrån vid åtta i alla fall (men det var ju som det var med bussarna så Oscar fick komma hämta mig igen, och han hade skjutsat in mig dit med). Då skulle vi ta ett snack med chefen också, och då var det tydligen så att det inte var ett jobb på deltid (vid behov) som det stod på Platsbanken, men ett på heltid. Jag skulle alltså vara där tisdag till lördag, och på fredag och lördag skulle jag troligtvis få jobba tills elva på kvällen. Oscar skulle då bli tvungen att hämta mig varje helg, och det var väl inte sådär kul heller. Jag fick inte reda på hur mycket jag skulle få betalt heller, för den delen. Sen, när jag skulle gå så fick jag 200 kr för besväret... Det var väl vad vi hade fått in i dricks de tre dagarna eller nått. Det var också vad jag hade lånat av Oscar för att ha råd med bussen/tåget (det betalade också en choklad i torsdags när jag var deprimerad).

Just nu känner jag att jag inte vill ha jobbet, med dem långa skit-tiderna på helgen... Det blir bara så jobbigt.. Inte hemma med Oscar på fredag och lördag kväll... Skulle nästan aldrig kunna åka till Motala... Jag skulle antagligen inte få så bra betalt heller. Men det vet jag inte, för det sa hon inte mycket om. Vi får se...

Jag berättade om det till mamma idag. Hon tyckte att jag hade blivit orättvist behandlad. Sen ringde Björn och tyckte samma sak. Berättade hur han hade råkat ut för samma sak en gång, skitjobb på prov och ingen ersättning. Sen gav han mig lite tips med.. Han kanske känner mig lite i alla fall. Höhö.

Jag får leta vidare, så enkelt är det. Jag vet att det är ett jobb, och någonstans så känner jag att det är synd att tacka nej. Men som det är så.. vill jag verkligen inte ha just det jobbet.
Jag får hoppas på bättre tider. Eller att tiden fram till sommarn går fort.

Suck.