Nu sitter jag i Motala. Har ordnat en bra skärm till mig själv, så jag slipper bli allt för irriterad över de kommande 5 dagarna.
Husvakt, medan de åker till Tyskland. De har redan begett sig av, och här sitter jag. I ett stort hus, helt själv. Jag kommer bli lagom paranoid.
Jag börjar också få en krypande ångest över min brist på självdiciplin, vi får se vad vi kan göra åt det. Jag måste ju trots allt klara min uppgift, och jag har till söndag på mig. Det ska gå, fan ta mig! Det SKA! Jag måste bara göra upp ett schema för mig själv, sätta upp regler, och sen följa dem så gott jag kan.

Jag har gått ner i vikt. Typ 10%. Låter mer chockerande i procent, faktiskt. Visar att 6 kilo är en hel del för lilla mig. Ännu mindre mig... Dags att göda upp sig, jag tror mamma och julen i allmänhet kommer lyckas bra med det.

Jag måste hitta någon slags determination. Svengelska, sorry, men jag kom inte på ett bättre ord på svenska. Det ska fan ta mig lösa sig, så det så.

Nu ska jag äta en liten frukost med en kopp te, och sedan fundera över om jag behöver något på stan. Jag ska träffa Kiruna, det blir mys.

Filmkvällen blir av, med Ztad och Kiruna. Det blir nog bra. Jag planerar att baka pepparkakor av mammas deg och sen ställa fram te i den varitaion som finns här. Det blir nog bra. Hoppas jag.